emelie

för jag vill måla min saga, och göra den i färg. och du ska vara svartvit och se använd ut. precis som jag känner mig. för färg används bara på det som är vackert. och jag ska lära mig dricka kaffe. så jag också kan bli vuxen, på det där sättet som alla de andra. för skolans choklad hade aldrig pappa druckit.

och jag trodde på dem.

helt plötsligt var jag vaken igen.

ögonen sökte desperat en punkt att vila sig mot men fann bara mörker.

månljuset orkade inte tränga igenom de fördragna persiennerna.

en röst skriker i mitt huvud att jag inte förtjänar hans blickar, och jag önskar att jag kunde fly från ögonblicket.

tillbaka till igår när hans ögon sa att jag var det vackraste de sett.

och jag trodde på dem.