emelie

Alltid jag.

Tänkte försöka återuppta bloggen, som vanligt i höst-tider.

Det snurrar just nu. Och jag är påväg in i en ny tid. Jag börjar om. Jag menar, det är ju nytt decenium och allt. Men åren, och framför allt året (2009), har gett mig de vackraste vänner som alla står runt om mig och håller mig uppe, med ett leende på läpparna. Så min reunion med bloggen tänker jag tillägna er.

S:
Du är den mest fantastiska kvinnan i världen.
Det tänker jag aldrig låta dig glömma.
Du och jag i Berlin, baby.

E:
Din ärlighet smittade av sig, och gjorde så jag hittade mig själv någonstans.
Att du drog till Sundsvall kommer aldrig någonsin hindra mig från att vara vän med dig.
Våren och sommaren har varit så vackra. Tack för dig!

PR:
Älskade du. Du och din R är så vackra, och så vänliga, och så fantastiska.
Du lyckas alltid få allting att bli så oviktigt och bara roligt och inga bekymmer.
Jag skulle behöva lite av det där nu. Jag saknar dig.

L:
Våren med L. Den var fin.
Jag ska hälsa på dig snart nere i söder. Jag lovar.
Du och jag, vi var ett radarpar.

O:
Bryssschan! Det är så förvånansvärt att du fortfarande finns i mitt liv.
Jag har lagt mycket skit på dina axlar.
Jag hoppas jag är lika mycket för dig, som du är för mig.

A:
Nytillskottet. Så mycket välmående som snurrar runt i mig när vi ses är obeskrivligt.
Du lär mig så mycket, inte bara saker, du lär mig om mig.
Och du ska alltid finnas någonstans i mitt liv.

H:
Älskade gamla vännen, den bästaste bästa.
I början på 2000-talet, kom du och de andra två och väckte mig varje morgon och tog med mig till skolan.
Det var den vackraste gesten och den är ännu svårslagen.


Sen finns det några till. Men det jag vill säga er alla som kommit mig lite närmare in på livet är tack.
Jag kommer aldrig glömma någon av er, för ni är alla så speciella och egna och har gjort ett stort intryck på mig.
Även de av er som jag inte lärt känna så väl.



Vi får väl se hur länge jag orkar med bloggandet den här gången. Nu har jag iallafall uppmärksammat ER. Och det räcker för mig.

cést la vie.
je nêtre pas ta poupeét.

det är när jag hittar tillbaka till mig igen som jag tvivlar.
jag läser förmycket psykologi för mitt eget bästa.
idag har jag iallafall sovit.

på blogg.se's startsida var det någon som hyllade Lovisa Burfitt, som är en fantastisk illustratör.
Även jag bugar mig inför henne och älskar hennes bilder. Den här kanske skulle gå att omvandla till en tatuering..?

En till vacker låt. Tobias Fröberg den här gången.

Jag vaknade den 4 november av att pappa tittade på nyhetsmorgon. Barack Obama hade nyss blivit vald i USAs nästa president. Så hörde jag en vacker melodi som jag var tvungen att leta fram.

Bara njut.

Klicka här

   

Fann min älskade låt på youtube när jag letade efter annat. Så länge sedan, jag såg det där klippet när det gick på svt och skrev upp namnet på dem och hade i min plånbok i flera år för jag inte kunde hitta någonstans att ladda ner den.
Men nu! Nu har jag den minsann, och nu ska den lyssnas sönder!

Jag kikade runt lite förut och hittade den här bloggen. Där fanns bild på min vän Olivia. Hon dyker upp överallt. Men inte så konstigt. Hon är en av Mika's bättre tjejer. ;]

Så. de senaste dagarna har jag haft ont. Idag fick vi nog och åkte till sjukhuset och möttes av en oengagerad och dum läkare.

Efter ca 30 sekunder konstaterar han att "mja, jag vet inte riktigt vad det är, det är iallafall inte lungorna. Kanske ett inflamerat muskelfäste så prova att köpa diklofenac så går det nog över."

TACK! Jag kan inte andas härborta, men visst, kanske så går det över. Kul att han orkade med att berätta hur mycket och hur länge jag skulle äta den dumma medicinen. Gris.

På vägen hem stannade vi på loppisen och kikade lite. Och jag hittade en jättefin hylla och några småramar, och mamma som är toppen köpte det till mig. Så kunde jag rama in några av farmors gamla bilder. Jag tänkte fixa kort imorgon så håll er till tåls! Det var väldigt fina saker. Jag vill flytta hemifrån igen, så jag kan använda alla mina fina saker.. Jag bara köper massa möbler och prylar och ställer på hög. Suck. Det är inte så mycket kreativitet i det. Men snart hoppas jag att jag får börja pussla ihop allting. Och snart så kanske mamma bestämer sig för att börja riva köket. Oh, vad roligt och fint det ska bli.


Skulle jobba imorgon egentligen men eftersom jag fortfarande har ont så är det inte att tänka på tyvärr. Kanske på tisdag.

Marie och jag tyckte att vi behöver hitta på något så vi inte bara sitter hemma helatiden. Hon är sjukskriven så hon är ovkså hemma på dagarna och vi tycker att det är hemskt. så jag satt och funderade på saker man kunde göra, men det mest kostar ju en slant. Men jag tyckte vi kunde åka till Göteborg och gå på massa loppisar och i secondhand butiker och sen åka till universeum och bli lite smartare. Men jag vet inte, Marie kanske inte tycker det är lika kul som jag tycker.

Hur som helst så kom jag och mamma på att vi ska åka till hem och villa mässan i Göteborg i helgen. Närmare bestämt åker vi på fredag för att få inspiration till mammas kök. Och jag blir bara allmänt lycklig av att få röra mig runt design. Väldigt roligt!

Så, det var vad som fanns på hjärtat nu.

Kom hem för någon timma sedan. Tågresan gick fint, kollade på film. Stephbrothers! Den är ganska kul.
Far hämtade mig i Herrljunga och så har jag äntligen fått kopplat in datorn till internet så jag kan ladda hem mina kära program! nu har jag en del att göra. Ungefär 6 olika avsnitt jag har att ta igen!

Har spelat lite tv-spel också. Tröttnade ganska fort på Pirats of the Carribean för det är så förbannat svårt! så jag spelade lite acme istället. det gick bättre. Nu sitter jag här med mamma och myser och pratar över en tallrik med stekt fläsk. Mums!

Nu är det That 70's show! så I'm off!