emelie

försöker att se positivt på allt jag har just nu. jag lovade ju mig själv det för någon vecka sedan. det är dock svårt. och för varenda gång jag hittar ett uns av självrespekt så krävs det inte mycket för att jag ska tappa det igen.
fast jag måste erkänna att jag är lite extra negativ just nu. jag är ledsen över att inte varje dag är som min helg var, jag är arg över att min kropp aldrig kan lägga av och att ingen hittar något fel på mig, jag är trött på min brist på diciplin och dåliga karaktär, jag hatar att vara fattig (dock får jag väl skylla mig själv lite när jag spenderar 170 kr på frukost..) och jag fullkomligen AVSKYR att jag ger upp mina drömmar gång på gång.

som ni kanske förstått, jag hade en sjuhelvetes helg. eller, den började på lördagkvällen och fortsatte ända in på måndagen. jag minns inte när jag hade så kul eller mådde så bra sist. två dygn som innehöll ALLT och jag hoppas att det inte dröjer allt för länge innan det blir en rematch. nu är jag verkligen ledsen över att jag inte har mitt körkort, annars hade jag rymt ner till småland på två röda, utan tvekan.

MEN, det är ju klart att något får lida för att man ska få ha kul. och så är det även denna gång. hade en deadline i söndags på en uppgift, jag fullkomligt stuntade i den. sen har jag bönat och bett min lärare att få en chans till och eftersom jag är så dålig på att kolla min mail och allt det där så sitter jag lite i fördärvet ännu en gång. jag lyckades få dispens. TILL IKVÄLL, vilket jag såg nu för en stund sedan. alltid lika fantastiskt duktig på att planera. så nu vet ni ju vart ni hittar mig under dagen. (antagligen sittandes på facebook, men man kan ju alltid hoppas att jag samlar på mig lite bättre karaktär, bara idag)

och min gårdag ska vi inte ens prata om. har aldrig varit så rädd eller mått så dåligt i mitt liv. jag vill inte vara med längre.



det kommer en tid, du ska få se, med inga fler tårar
och kärlek kommer inte krossa ditt hjärta, utan jaga iväg dina rädslor
ta dig över din kulle och se vad du hittar där
med behag i ditt hjärta och blommor i ditt hår
och nu håller jag fast vid det jag vet
jag såg precis vad som var sant
men aldrig mer,
det är därför jag håller,
det är därför jag håller allt vad jag har.
och jag kommer dö ensam och bli lämnad där
jag antar att jag bara borde gå hem
vem vet vart
för döden är så fullständig och jag är så liten
jag är rädd för det som kommer efter och vad som är framför.